<<Tillbaka till inläggen

äntligen:))))) 2010-02-28 22:17:06 av Ensam mamma

Vill bara dela med mig av min glädje över att jag har fått ensam vårdnad om mina två barn efter 5 år av rättsprocesser och utredningar. Äntligen så har jag nått fram men det har krävt både blod svett och tårar för att komma hit. Har alltid fått höra att man inte kan vinna över en psykopat och nästan gett upp många gånger för att både socialtjänsten och rätten har gått på hans lögner gång på gång på gång. Men nu äntligen så fick jag till slut rätt. Är så lycklig att jag inte tror att det är sant. Hut går hem till slut. Vill bara dela med mig av detta fortsätt att kämpa för är man tillräckligt envis och orkar kämpa på så går det faktiskt att nå fram och få folk att förstå hur verkligheten ser ut trots en manipulerande ond männsika till pappa till barnen. :)

-------------------------------

Glad för er! 2010-03-01 18:16:06 av Lilla mamman

Härligt tjejen! Karman löser det mesta med tiden :) Grattis!

-------------------------------

Grattis 2010-03-04 18:57:29 av Maria

Vad glad jag blir för din skull! Grattis! Det känns hoppingivande att någon kan lyckas få systemet att förstå att något är fel. Vad bra att de gick på din linje till slut, även om det ibland kändes hopplöst på vägen! Jag är lite nyfiken på själva processen, eftersom jag själv inte har gått igenom den men funderar en del på att försöka göra det. Vad var det främst som fick rätten att ta beslutet? Beslutade man också om hur umgänget skulle se ut? Hur ville du ha det med umgänget, och hur blev det? Än en gång, grattis! Det måste vara en oerhört stor lättnad.

-------------------------------

Grattis 2010-03-07 20:15:29 av Andromeda

Vad skönt för er, vilken lättnad det måste vara. Jag vet hur det är, du är stark som fortsatt kämpa. Ditt inlägg ger mig en liten gnista av hopp, kanske att det kan lösa sig även för oss även om det ser mörkt ut just nu.

-------------------------------

Hopp 2010-04-12 09:33:26 av Susanne

Hej Vill först av allt säga grattis framför allt till dig för att du trodde på dig själv under denna långa period. Och att du inte gav upp. Själv har jag två barn som lider i ett helvete, där jag tror att min rädsla faktiskt styr lite än. Under mina 11 år som jag levde med denna person, gick jag in i väggen trillade så långt ner jag någonson kunde. Ville vid två tillfällen ta livet av mig, personen jag levde med spottade verkligen på mig under tiden jag försökte ta mig upp o tillbaka. Min fråga till dig är finns det någon som faktiskt tror på en när man berättar allt som händer mig o branen. Familjerätten för mig är katastrof har även varit i kontakt med bup och även där lyckades han manipulera kvinnan i fråga. Så för mig känns det som att man står i en oljepöl och den blir bara större. Jag skulle ändå vilja veta hur gjorde du för att få ensam vårdnad....Behöver hjälp....Susanne

-------------------------------

Håller med ovanstående! 2010-04-27 19:29:19 av Sandra

Stort grattis, undrar precis som de andra - hur gick det till? Hur vann du? Vad fick du o barnen gå igenom för att nå hit? Snälla, skriv igen om du ser att vi undrar!

-------------------------------

heej ensam mamma 2010-05-16 19:33:18 av hopp om framtid

GRATTIS, helt underart att du "vunnit" EV. det stärker mitt hopp då jag nu är i samma sits, ska just inleda en rättsprocess mot mitt ex, dottern är 1 år och han är definitivt psykopat. Är så rädd för honom och hur han kommer att ljuga och maniplulera, han har redan börjat smutskasta mig och ljuger för utredarna, Jag måste få fråga dig om du kan ge lite tips om hur just du lyckades, läser att många innan mig undrar också, skulle bli väldigt glad om du kunde dela med dig av dina erfarenheter. Kramar

-------------------------------

2010-05-25 11:23:42 av Ensamma mamman

Ett av problemen är just att inte bli trodd. Mitt x lurade systematiskt både rättsystemet, socialtjänster och alla runt omkring. Nästan så att jag mellan varven på nytt trodde att det var jag som hade fel och överdrev. Det är kusligt hur de får hålla på. Det man kan ta till hjälp är att dokumentera hela tiden och se till att spara alla bevis. Det har hjälpt mig mycket. Hör gärna av er om ni vill ha hjälp och stöd. Det har varit en lång kamp som nästintill har fått mig att gå under men det jag har lärt mig kan jag föra vidare i hopp om att det hjälper någon. maila mig på assw66@hotmail.com

-------------------------------

hur orkar man? 2010-05-25 11:27:56 av Ensamma mamman

Ren envishet. Jag har suttit i rättsalen vid många tillfällen 2 rättegångar flera muntliga förberedelser, en medlare har varit inkopplad (som han lyckades dupera) socialtjänsten har utrett både mig och barnen i boendeutredningar flera ggr medans mitt x har lyckats hålla sig undan dem genom att flytta runt hela tiden. Nya utredare i varje stad har varit lättare för honom att dupera.Han har tidigare vunnit allt men det vände i början på året då en domare äntligen insåg hur absurd hela situationen är och jag fick intimistisk ensam vårdnad vid den muntliga förberedelsen. Han överklagade detta beslut till hovrätten men de dömde tack och lov till min fördel. Socialtjänsten fick i uppdrag att göra en ny utförligare utredning och deras slutsats blev att jag bör ha fortsatt ensam vårdnad och att en kontakt person skall vara med vid dagumgänge varannan helg i framtiden. Det har varit mycket jobb att få till det till slut och jag har i stort sett bara gått på ångerna av mina krafter, men nu är jag där. Något som förvånade mig mycket var att jag fick veta på huvudförhandlingen en av gångerna i rätten är att det inte är brukligt att man behöver avlägga ed vid vårdnadstvister!!!??? Detta för att man inte vill sätta mer press på de inblandade än vad det redan är. Detta resulterade i att mitt x satt och ljög sig igenom hela rättegången. Min advokat begärde kopior av detta och vi kunde använda det för att bevisa att han inte talade sanning. Barnen har signalerat ordentligt att de har mått dåligt vid umgänge och det har jag också använt både genom att ha referenser från skolan och kontaktat en barnpsykolog. Något som också har hjälp är att jag har haft kontakt med två av mitt x senare sambos där han blivit dömd för både misshandel och ofredande av den enas dotter. Han lyckades med sin advokat avfärda det som engångshändelser men i slutändan tror jag ändå att det hjälpt till för att bevisa att det jag alltid har sagt är sant. Att ha kontakten med dem har också stärkt mig för är man utsatt för en psykopat så tror man nästan hela tiden att det är en själv som överdriver eller har fel. Vi fick chans att jämföra och kunde stötta varandra vilket är jättebra. Han har betett sig lika illa mot oss alla, fast mig slog han aldrig fysisk även om psykisk misshandel är minst lika illa om inte värre. För blåmärken efter slag läker men ärren i min själv efter hans hot och psykiska misshandel kommer jag alltid att bära på. Jag försöker att se dem som något som gör mig stark i stället för att lida av dem. Jag är tacksam att jag lämnade innan han började slå, fick varningar runt omkring mig men kunde inte riktigt tro på dem. Nu vet jag att det stämde eftersom han senare har gett sig på två andra kvinnor. Så ge aldrig upp hur mörkt det än ser ut! Det går att få fram sanningen till slut även om det är en lång väg dig.
 

Till sidans topp