|
<<Tillbaka till inläggen
Utan rubrik 2010-01-26 08:23:21 av Karro
Hej
Jag lämnade min sambo efter nästan sju år, pappan till mitt barn, och har insett att alla psykopatiska drag stämmer in på honom. Alla beskrivningar om hur en psykopat beter sig stämmer klockrent, och när jag insåg det blev jag livrädd. Hur hanterar man en sån människa?? Jag har sedan dess gått till kriscentrum för kvinnor, och de har gett mig ett oerhört stöd, jag har nu gjort vad som krävs för att skydda mig själv.. Han har varit så fruktansvärt jobbig och terroriserat mig sen jag lämnade honom att jag ibland tänkt att "även om det var jobbigt att leva med honom så känns det som att det är svårare att leva utan honom". När vi levde ihop kunde jag hantera honom på ett annat sätt...
Nu till det värsta av allt; vi går på s.k. samarbetssamtal på familjerätten för att han vill att vi ska ha sonen (3 år) varannan vecka. Något som jag aldrig kommer gå med på, över min döda kropp!! Men jag vet ju hur fruktansvärt duktig han är på att manipulera folk så jag är livrädd för var detta ska sluta, därför har jag inte heller gått vidare till tingsrätten. Jag läste nånstans att man kan aldrig vinna mot en psykopat, snacka om att man är i underläge från början.. Min personliga åsikt är att sonen ska träffa sin pappa minsta möjliga, och jag vill inte heller att han sover där, nu träffas dom bara på dagtid. Exet har dessutom problem med alkohol och sjukligt beteende/tvångstankar på sex. Han måste alltid vara besatt av något, är det inte alkohol så är det onani och porr, träning eller att jobba dygnet runt. Fy fan att man inte såg detta innan man blev gravid, fast det var ju först då som allt började visa sig... Jag har inte hittat något om att det är vanligt att psykopater har såna här problem med besatthet, vet du det? Kan ju tillägga att han tidigare tagit steroider i många år...
Det känns väldigt skönt att ha hittat denna sidan, tragiskt bara att så många stackare har barn ihop med en sån här idiot!! Önskar bara att jag på något sätt kunde skydda min älskade son ifrån sitt monster till pappa. Han väntar ett fängelsestraff så vi kommer slippa honom ett tag, men frågan är hur han är när han kommer ut...
Det blev långt detta, och många frågor inimellan, hoppas att du orkar läsa och svara.
Sköt om dig!
-------------------------------
Besatthet 2010-02-12 15:22:03 av Maria
Hej! Vad jag vet är psykopater i ständigt behov av "spänning" på ett eller annat sätt. Det handlar alltså inte nödvändigtvis om att ständigt ta risker (och kanske t.o.m. göra kriminella saker), hålla på med extremsporter eller något sådant, utan det kan nog lika gärna handla om besatthet av den typ som du berättar om. Att ständigt vara som besatt av sex, arbete, alkohol eller något liknande. Jag tror att det handlar om att försöka skapa någon slags mening med sin tillvaro och eftersom psykopater inte har samma sätt att tänka som icke-psykopater och inte har samma behov och känsloliv, kan det ta sig uttryck i sådana här utsvävningar. Jag känner igen det i pappan till min son också - han kan dricka en hel del. Det blir som besatthet. Han är också extremt inblandad och engagerad i sitt arbete, så att det ofta går till överdrift. Dels i sitt ordinarie arbete, men kanske främst i sitt eget företag som han har vid sidan om. För det företaget kan han försumma och offra allt annat. Det är som besatthet som inte har några gränser. Men de gånger jag ifrågasatte detta, medan vi ännu var ett par, hade han alltid mycket goda argument för att låta företaget gå före t.ex. familjen, den privata ekonomin, eller något annat.
-------------------------------
Psykopat-exet besatt av porr. 2010-02-19 15:35:01 av L¿nda
Hej. Jag känner igen beskrivningen mycket väl, med mitt pykopat-ex var det just porr som gällde. Inte någon annan besatthet, vad jag kan minnas.
Lämnade honom förnågra år sedan efter nästan 7 års samboende. Som tur är har vi inga barn.
Men nu har han ett på väg med sin nya, som faktiskt är beräknat att komma denna månad, och med anledning av det - och av det faktum att han inte riktigt släppt greppet om mig ännu! - halkade jag in här.
Jag kan inte göra annat än att nicka instämmande till allt jag läser.
Känns sååå skönt så här i efterhand när det verkligen börjar sjunka in att jag GJORDE rätt som gjorde slut, och det VAR INTE mig det var fel på.
Så j vl a SKÖNT!
Till sidans topp |
