<<Tillbaka till inläggen

Kille som förstår 2009-07-27 21:09:18 av Richard, med ett trasigt hjärta

Hej, Jag har läst många av inläggen med en klump i halsen och tårar i ögonen. Tyvärr känner jag igen mig i vissa situationer då jag nyligen lämnat en tjej med psykopatiska drag efter 6 års förhållande. Hon stämmer in på många av punkterna under definitionen även om det inte var fysiskt våld inblandat som det verkar vara när det är en manlig psykopat. Manipulationen, Dominansen kylan och förmågan att rasera självkänslan känner jag mycket väl igen. Och så klart charmen som jag föll för. Själv är jag en väldigt känslomässig, lojal och empatisk kille som förmodligen var det perfekta valet av partner för en med psykopatiska drag. 1,5 år tog det innan jag började tveka och känna att något inte var rätt. Min förälskelse i hennes charm gjorde mig förblindad och la allt över på mig själv. Om jag bara ändrar mig lite till så kommer hon nog börja visa mer kärlek. Tror ni hon gjorde det? nej just det, bara lagom dos manipulation för att hålla kontrollen över mig. Efter 4 års förhållande lämnade jag henne efter ett år av ångest och kraftiga funderingar (jag var fortfarande attraherad av hennes charm som visades upp när vi var med andra). Direkt efter separationen fick jag i det närmaste panikångest men lyckades tygla det genom att jobba stenhårt 13-14 timmar per dag för att slippa tänka. efter två månader började hon kontakta mig och effektivt börja manipulera så jag återigen tog på mig skulden. Det slutade i att jag började träffa henne igen (sjukt nog) och fortsatte med det i ett år tills jag till slut drog mig ur helt. Nu har det gått 4 månader och jag är väl fortfarande i återhämtningsfasen. Självkänslan är väl inte direkt på topp men förhoppningsvis på väg upp iallafall. Ont har det gjort. rejält. Många år av lidande som jag inte kan förstå att jag stod ut med. Det som är ännu sjukare är att jag fortfarande kan få infall att det är fel på mig och att det kanske skulle kunna blivit ett bra förhållande. Förälskad i någon som gör en illa, och helt saknar empati. Fy fan vilken skit! (förlåt uttrycket). Nu har jag iallafall börjat försöka gå vidare även om jag inte är redo att bli involverad med någon på ett bra tag. Det jag önskar mest av allt nu är att bli återhämtad och träffa en kvinna som kan älska mig för den jag är. Och behandla mig såsom man ska behandla den man älskar. Precis som ni förmodligen önskar. Hursomhelst önskar jag alla här lycka till. PS. inga barn fanns med i vår relation. Thank god!!

-------------------------------

PS 2009-07-27 22:05:22 av samma Richard

Jag vet att att mitt inlägg kan låta bagatellartat jämfört med många av era hemska historier, som har barn och till och med våld inblandat. Men jag ville bara visa visa min förståelse

-------------------------------

Förstår dig 2009-07-30 21:06:35 av Maria

Jag tycker inte alls att ditt inlägg är bagatellartat. En vanlig missuppfattning är att alla psykopater använder våld och att de flesta är kriminella, men så är det inte alls. De som inte använder våld utan "bara" psykisk misshandel är nästan de värsta eftersom de är så svåra att komma åt eller avslöja. I vårt samhälle är det bara fysisk misshandel som räknas som ett brott. Det andra är ju så svårt att bevisa. Den man jag var tillsammans med balanserar hela tiden på gränsen till vad som skulle kunna anmälas som barnmisshandel. När vi var ett par önskade jag ibland att han skulle göra bort sig och slå mig (helst så att det blev märken) så att jag skulle kunna bevisa för mig själv och andra att han gjorde fel. Jag känner igen mig så väl i ditt inlägg och är glad att du hittade hit! Skönt för dig att ni inte hann skaffa några barn tillsammans.

-------------------------------

Ta vara på livet! 2009-09-29 14:53:01 av Pia

Hej!! Som alla andra skriver så är det lättare med fysika misshandel än den psykiska. Den gör mindre ont för blåmärken försvinner men det gör inte rädslan. Inget är banalt i denna fråga för alla lider som har varit "offer". Min sons pappa är mycket noga med att aldrig skicka mail eller sms när han ska hota mig för då kan jag spara dom och så smart är hans nya fru så hon stoppar honom där. Nä om han ska hota mig så ringer han och kräver en massa eller går via sonen som är 11 år och får honom att påverka mig!! Vad glad att du inte har barn, det kan göra det "lite" lättare för dig! Ta det lugnt och läk dina sår och ta den tid du behöver för att komma vidare i livet. Gräv inte ner dig i jobbet för då kommer du bara att slita ut dig utan försök att njuta av livet och bara ta hand om dig själv!!

-------------------------------

inte bara män 2010-05-17 13:16:13 av lisa

stå på dig och kram på dig det är viktigt att veta att även män kan råka illa ut
 

Till sidans topp