|
<<Tillbaka till inläggen
Fortfarande kvar 2009-03-17 15:29:34 av Mimmi
Jag är forfarande kvar i mitt förhållande med en, vad jag tror, psykopat. Anledningen är just oron för våra två barn. Vad händer om jag lämnar honom? Han skulle aldrig gå med på mindre en delad vårdnad, dvs varannan vecka. Han skulle säkert kräva ensam vårdnad och ge en bild av mig inför andra som en mycket dålig mamma, allt för att vinna över mig. Vad händer med mina barn när inte jag finns där och kan se hur han behandlar dem och ge skydd och tröst? Han har tryckt ner mig så totalt att jag inte orkar tänka på hur jag skulle orka lämna honom. Hade jag varit ensam hade det varit lättare, men nu har vi barnen vilket innebär att det blir svårt att inte ha någon kontakt. Och jag är säker på att han kommer att använda barnen för att komma åt mig. Min största oro är hur barnen skulle ha de ensamma hos honom och hur jag skulle orka hantera den oron.
-------------------------------
Du måste lämna honom 2009-03-17 19:13:11 av Maria
Mimmi: Det du skriver hade jag kunnat skriva för några år sedan, i stort sett ordagrant. Precis så där kände jag; den där våndan över vad som skulle hända om jag lämnade honom. Hur skulle min son få det hos honom, när jag inte kunde vara där och skydda honom? Det kändes som om jag skulle svika honom genom att lämna pappan. Men det går inte att stanna för barnens skull. Ska du stanna tills barnen flyttar hemifrån? Hur ska du stå ut till dess? Och hur kommer du må då (ditt liv kommer att vara förstört, tror jag)? Hur kommer barnen må? Om du stannar kvar kommer de att ha en mamma som hela tiden mår dåligt, och de kommer se dig behandlas illa av deras pappa. Kanske kommer de också att tappa respekten för dig. Han visar dig ju ingen respekt! Jag förstår helt och fullt din oro - men tror ändå att du måste ta språnget. Du sviker dem inte genom att lämna pappan. I stället kommer du att bli starkare, se saker klarare (eftersom du inte kommer att bli lika manipulerad längre), och få styrkan att hjälpa dem senare! Ta hjälp av vänner och familj. Berätta precis hur det är! Ta hjälp av andra, om det känns rätt; socialen, någon kvinnojour, en advokat? Och skriv ner vad du känner, tänker och är med om. Det kommer bli jättetufft om du lämnar honom, men du kan inte fortsätta leva i det destruktiva förhållande du har nu. Du behöver bli en egen, hel person igen. Först då kan du hjälpa dina barn och ge dem den mamma de är värda.
-------------------------------
Svårt ta steget 2009-03-18 10:19:18 av Mimmi
Tack för svar. Jag förstår precis vad du menar, att det är bäst att lämna. Men jag har så svårt att ta steget. Jag är så rädd och känner en stor oro för vad som kommer att hända. Jag har stöd från min släkt. Jag har även haft kontakt med kvinnojour och socialen. Stödet från kvinnojouren var bra men från socialen kännde jag inte att jag fick någon förståelse tyvärr.
-------------------------------
Stå på dig 2009-03-18 16:23:54 av Maria
Mimmi: Jag förstår så väl din oro, eftersom jag har varit i exakt samma situation själv. Tråkigt att socialen har så svårt att hantera sådana här frågor. Jag kände inte heller att de kunde hjälpa mig. De förstod mig inte, och jag kände att de nästan var misstänksamma mot mig. Dessutom fick jag bara prata med dem tillsammans med mitt barns pappa, vilket inte är så lätt när man känner sig rädd och nertryckt! Jag kan bara säga: stå på dig! Jag tror på dig, och jag hoppas att du en dag kommer att orka och våga ta steget. Jag är glad att jag gjorde det, även om det innebar en hel del kamp och jobbiga situationer. Det var trots allt det bästa för både mig och mitt barn.
-------------------------------
Vad är bäst? 2009-04-09 23:45:40 av Uppgiven
Hej på er, Jag vet faktist inte vilket som är bäst längre. Jag flyttade från min dotters pappa när hon var 9 mån gammal och hon är nu 5 1/2 och jag är så nedbruten som man kan vara tror jag. Han har fått mig att fly från hus och hem till en annan liten ort över 50 mil från min hemstad ifrån släkt och vänner tillsammans med min dotter. Han har stämt mig på umgänget och orskat mig en obeskrivlig smärta och stress. Jag längtar hem till min födelsestad där min dotter och jag har våra vänner och jag önskar att hon ska få börja 6 års verksamheten tillsammans med sina gamla kompisar där men då hotar han mig med att han ska stämma mig igen för han vill hon ska bo halvtid hos honom fast hon bott med mig i hela sitt liv och dessutom inte vill till sin pappa och har blivit tvingad under hela sin uppväxt att åka till honom och får inte komma hem till mig fast han lovar när hon har panik när jag ska lämna henne. Jag funderar starkt på att flytta ihop med honom igen så att jag kan vara där och skydda min dotter för det är det hon vill och inte förstår varför jag inte kan vara. Jag orkar inte längre leva i exil i mitt eget land. Han har manipulerat alla från socialen till dagis och terapeuter advokater mm. Jag har varit stark hittils men när min älskade lämnade (som min dotter ochså älskade) mig för han orkade inte med en svartsjuk före detta som var aggressiv hela tiden och som vi smög för, för att han inte skulle ta ut sin ilska på min dotter. Jag orkar faktist inte med ångesten och oron som ökat i och med rättegång och hans manipulationer och rädslan för att han ska få till det att jag förlorar dottern för att han hatar mig så mycket som han sagt. Jag känner mig som en kvinna som ska stenas till döds för jag har lämnat honom och därmed förnedrat honom, han kommer aldrig att sluta det har han sagt. Jag orkar faktist inte mer han får göra vad fan han vill med mig bara han inte kröker ett hår på min dotter!!
-------------------------------
Alltid bäst att lämna psykopaten 2009-04-14 12:44:12 av Maria
Min åsikt är att det alltid är bäst att lämna psykopaten, hur jobbigt det än blir efteråt. Att stanna och låta sig förnedras, utnyttjas, manipuleras och misshandlas (psykiskt och/eller fysiskt) kan bara leda till en sak; att man en dag inte orkar mer. Till slut mår man så dåligt och hatar sig själv så mycket att man på ett eller annat sätt inte överlever. Och på vägen mår man så dåligt att man knappast orkar vara någon bra förälder. Det är jättejobbigt att behöva kämpa mot en psykopat, som lyckas dupera omgivningen på alla sätt. Men jag tror att man aldrig får ge upp. Det finns någon någonstans som förstår dina problem och som kanske kan hjälpa dig. Det gäller bara att hitta denna någon! Om socialen, advokater, m.fl. blivit lurade av psykopaten, så hitta andra. Bråka mer och ge inte upp!
-------------------------------
Gå aldrig tillbaka och lämna dem 2009-10-01 15:20:28 av Pia
Jag sitter här och läser era bloggar och tänker att alla har vi olika problem. Mina problem känns väldigt "lätta" mot era, men jag vet oxå att man kan aldrig jämföra.........! Lämna era Psykopater och låt dem inte vinna över er! Skulle man gå tillbaka till dem och flytta in för barnens skull så har de VUNNIT en mycket stor makt över er, då vet de direkt att de kan göra precis vad som helst mot oss och ändå vinna!! Jag har blivit hotad, övervakad, förtalad smutskastad i snart 11 år. Jag fick höra innan sonen vad född att jag var en stor fet, äcklig elefant som inte man kunde vara i närheten av. När jag väntade sonen så säger denna psykopat till mig att jag "FICK" inte lägga all tid och energi på babyn som skulle komma utan han krävde att HAN skulle komma i första hand, för hans ex hade lagt all tid på deras barn och han kände sig utanför. Detta är inte klokt att man kan säga så, fast det som skrämmer mig mest är att jag var så "hjärntvättad" att jag gjorde som han sa och la all min tid på P så fort han var hemma. Nu hade jag tur att han inte var hemma på veckorna utan skulle "jobba" men hade aldrig pengar utan tog alla mina pengar till bensin o mat som jag skulle ha som blöj och välling pengar till sonen. Det slutade med att jag ljög om att jag inte hade pengar..........! Lämna dem innan ni hamnar i samma fälla som jag med en skuld på 500000 oxå som man måste ta hand om oxå!! Så SNÄLLA gå inte tillbaka eller stanna, vad rädda om era liv!! Kram
Till sidans topp |
